synd, i den kristna traditionen benämning på det som skiljer människan från Gud och som tar sig uttryck i förvända relationer även till medmänniskorna och skapelsen i övrigt.

syndikalism, utomparlamentarisk facklig åskådning som avvisar den centrala statsmakten och centralism i alla dess former och förordar lokalt fackligt inflytande och lokala avtal.

syndafallet, traditionell benämning på den händelse som omtalas i Första Moseboken 3, då Adam och Eva av ormen förleddes att äta av den förbjudna frukten på kunskapens träd.

syndrom, symtomkomplex, en grupp av sjukdomssymtom som hör ihop och som uppträder tillsammans hos en och samma patient mer frekvent än som kan förklaras av slumpen.

syndiotaktisk polymer, polymer med symmetrisk sterisk uppbyggnad av kolkedjan, där kolatomerna har omväxlande D- och L-konfiguration.

syndafloden, gängse benämning på den översvämning som enligt Första Moseboken 6–9 till straff för människornas ondska utplånade allt liv på jorden med undantag av Noa och hans familj och de djurpar som räddades in i den farkost, ”arken”, som Gud sagt till Noa att bygga.

syndesmos, bindvävsfog, förbindelse mellan skelettdelar med ringa rörlighet.

syndaktyli, missbildning där två eller flera fingrar eller tår är sammanvuxna.

syndabock, djur eller människa som får uppbära skulden för vad andra har förbrutit.

syndabekännelse, i ritualiserad form tillsammans med avlösning (syndaförlåtelse, absolution) en del av kristen liturgi.