-
teologi, det metodiska reflekterandet över religiösa grundbegrepp och handlingar.
-
teologisk etik, dels relationen moral–religion, dels teologiska etiktraditioner, dessutom i Sverige etik som universitetsämne; se
etik.
-
dialektisk teologi, benämning på en inflytelserik teologisk strömning under 1900-talet, vars upphovsman och främste företrädare var Karl Barth.
-
monastisk teologi, de medeltida klostrens teologi till och med Bernhard av Clairvaux i motsats till skolastiken.
-
naturlig teologi, i den kristna traditionen en kunskap om Gud som man kan nå genom sitt förnuft, utan hjälp av gudomlig uppenbarelse.
-
antiokensk teologi, den kristna teologiska traditionen i Antiochia i Syrien.
-
alexandrinsk teologi, den kristna teologiska tradition som växte fram i Alexandria från slutet av 100-talet.
-
svart teologi, engelska
black theology,
befrielseteologi utifrån erfarenheten av rasdiskriminerande förtryck av svarta.
-
praktisk teologi, vetenskapen om kyrkans handlande, en disciplin inom de teologiska fakulteterna 1831–1982, därefter ersatt av
kyrko- och samfundsvetenskap.
-
teologie licentiat,
teol.lic.,
TL, titel för person som avlagt
teologie licentiatexamen, inrättad 1903 som ersättning för den tidigare kvalificerade teologie kandidatexamen.