till`blivelse subst. ~n ORDLED: till--bliv-els-en

evangelier, de skrifter som står främst i Bibelns Nya Testamente och alltid har betraktats som dess viktigaste del: Matteusevangeliet, Markusevangeliet, Lukasevangeliet och Johannesevangeliet.

darwinism, äldre benämning på utvecklings- eller evolutionsläran.

organisk kemi, kolföreningarnas kemi. Benämningen organisk härrör från tiden före 1850, då man ansåg att de komplicerade föreningarna i den levande (organiska) naturen måste tillkomma under inflytande av ”livskraft”.

Eros (grekiska Erōs), i den grekiska mytologin kärlekens och lidelsens gud, motsvarigheten till romarnas Amor och Cupido.

Hawking, Stephen, född 8 januari 1942, död 14 mars 2018, brittisk teoretisk fysiker, kosmolog och populärvetenskaplig författare.

orsakskedjan (sanskrit pratītyasamutpāda, pali paṭiccasamuppāda ’uppkomst i avhängighet’), buddhistisk benämning på ett metafysiskt skeende, ibland framställt som ett hjul, där ett föregående led utgör en förutsättning för ett efterföljande, utan att dock var en materiell orsak (jämför hjul, Hjulet som symbol).

barnspråk, benämning på människans språk under dess tillblivelse i spädbarnsåldern och senare utveckling under småbarnstiden och skolåldern fram till puberteten.

diafys, mellersta delen (skaftet) av kroppens rörben.

pyramidtexter, sentida benämning på en samling fornegyptiska religiösa inskrifter, påträffade i gravkammare i pyramider från senare delen av Gamla riket (ca 2250–2150 f.Kr.).