titel, kategoribeteckning, använd i tilltal eller omtal jämte eller i stället för namnet, för att uttrycka yrke, utbildning, befattning, rang, grad m.m.

titel, överskrift eller rubrik på större eller mindre dokument (bok, artikel) eller del därav.

titelblad, det blad i titelarket (första arket i en bok) som ger uppgift om bokens titel och författare m.m.

titelbortläggning, en vanlig sed före du-tilltalets genombrott på 1960-talet i borgerliga, särskilt akademiska och militära, kretsar.

titelskydd, skydd enligt upphovsrättslagen mot användning av förväxlingsbar titel av litterära och konstnärliga verk.

titel [tit´-, ti´t- äv. ti`t-] subst. ~n titlar ORDLED: titl-ar

kristendom, den religion som utgår från Jesus av Nasaret, av sina anhängare ansedd som den utlovade Messias/Kristus; av denna titel har kristendomen fått sitt namn.

Titelouze, Jehan, född 1562 eller 1563, död 1633, fransk tonsättare, organist vid katedralen i Rouen från 1588.

Kristus är ett namn eller en titel för Jesus från Nasaret, den viktigaste personen i kristendomen.

åttafaldiga vägen, en av ”de fyra ädla sanningarna” enligt den s.k. Benarespredikan, som buddha Shakyamuni ska ha hållit kort efter sin upplysning.