-
truga
truga, tryga, rund ring eller platta som är fastsatt i nedre änden av en skidstav för att hindra staven att sjunka ned i snön.
-
truga
2tru`ga subst. ~n trugor ORDLED: trug-anSvensk ordbok -
truga
1tru`ga verb ~de ~t ORDLED: trug-ar SUBST.: trugande, trugning; trugSvensk ordbok -
trug
trug subst. ~et ORDLED: trug-etSvensk ordbok -
vidja
vidja, rak, tunn och smidig rot eller kvist av björk, pil eller sälg. -
Erich Arendt
Arendt, Erich, 1903–84, östtysk författare. -
krus
2krus subst. ~et ORDLED: krus-etSvensk ordbok -
tryga
try`ga subst. ~n trygor ORDLED: tryg-anSvensk ordbok -
krusa
kru`sa verb ~de ~t ORDLED: krus-ar SUBST.: krusande, krusning; krus (till 2)Svensk ordbok -
dröm
dröm´ subst. ~men ~mar ORDLED: drömm-enSvensk ordbok