tyg, textil dukvara, avsedd att användas till kläder, möbelklädsel, bäddar, gardiner, handdukar m.m.

tyg, typ av militär utrustning, se tygmateriel.

flamsäkert tyg, tyg som är svårantändligt på grund av flamskyddsbehandling.

tyglaminat, laminat med minst ett materialskikt bestående av tyg, se laminattyg.

tyghus, byggnad för vapen och materiel som tillhör artilleriet, se arsenal.

tygmateriel, militär gemensam benämning på vapen, ammunition, fordon m.m. till skillnad från materiel för förplägnad, beklädnad m.m. som kallas intendenturmateriel; (jämför intendentur).

Tygförvaltningsskolan, TygS, tidigare militär utbildningsanstalt, inrättad 1942 i Stockholm.

Krabbe, Tyge, 1474–1541, dansk storman, riksmarsk från 1523; jämför släktartikel Krabbe.

tygtryck, se textiltryckning.

tygel, rem, vanligen av läder, med vilken ryttare kontrollerar riktning, hastighet och form hos riddjuret.