un`derbygga verb underbyggde underbyggt, pres. underbygger ORDLED: under--bygg-er SUBST.: underbyggande; underbyggnad

varg, äldre ulv, Canis lupus, art i familjen hunddjur.

kommunism, benämning på en rad besläktade idéer om att egendomen bör vara gemensam eller åtminstone jämnt fördelad i samhället.

empirisk (jämför empiri), grundad på erfarenheten.

Durkheim, Émile, född 15 april 1858, död 15 november 1917, fransk samhällsvetare, professor i pedagogik och sociologi vid bl.a. Sorbonne.

Augustus, född 23 september 63 f.Kr., död 19 augusti 14 e.Kr., romersk statsman, den man vars namn och regering skapade och gav innehåll åt ordet och begreppet kejsare.

ekonomisk historia, studiet av ekonomisk förändring eller stagnation i förfluten tid.

kontinentalförskjutningsteorin, kontinentaldriftsteorin, en av Alfred Wegener 1912 framlagd teori som innebar att dagens kontinenter en gång hängt ihop i en enda landmassa, av Wegener benämnd Pangea (’allt land’), som sedan efter hand splittrats i mindre delar (dagens kontinenter) vilka förskjutits till sina nuvarande lägen.

grönmålning, gröntvättning, engelska greenwashing, benämning på när företag eller organisationer framställer sig som miljövänliga i sin marknadsföring samtidigt som verksamheten har en mer eller mindre negativ miljöpåverkan.

kognitivism, uppfattning inom värdeteorin att man kan ha kunskap (eller rationellt underbyggda åsikter) i värdefrågor, vunnen antingen med hjälp av förnuftet eller genom observation (intuition).