un`derbyggnad subst. ~en ~er ORDLED: under--bygg-nad-en

rättighet, centralt etiskt och juridiskt begrepp.

intelligens, i dagligt tal detsamma som förstånd, skarpsinne, begåvning eller tankeförmåga.

arabisk musik, musik inom det arabiska språkområdet.

bro, byggnadsverk som leder en väg, järnväg, kanal eller vattenledning etc. över ett hinder, såsom korsande väg, järnväg, vattendrag eller ravin.

piedestal, låg ställning eller underbyggnad för uppställande av skulptur, vas, kandelaber e.d., vanligen utformad som en separat möbel eller plint, men inte sällan utförd som en del av själva skulpturen.

vägbyggnad, nybyggnation av vägar samt olika åtgärder för att öka vägens tjälsäkerhet, bärighet, framkomlighet och trafiksäkerhet.

kur, metodisk behandling av viss sjukdom (med mer eller mindre vetenskaplig underbyggnad); om den mängd läkemedel e.d. som ingår i behandlingen; utvidgat om annan behandling av kroppen i visst syfte.

tambur, cylindrisk eller polygonal underbyggnad till en kupol, placerad mellan kupolen och den underliggande pendentivkonstruktionen eller mellan kupolen och det övertäckta rummets väggar; se bild kupol.

landfäste, del av underbyggnad till bro som utgör upplag för brobärverkets ändar, överför lasten från brobärverket till undergrunden samt anordning för tillfart till bron.