upp`skov subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: upp--skov-et

uppskov med mål, uppskjutande av en rättegångsförhandling.

upp`skovsränta subst. ~n uppskovsräntor ORDLED: upp-skovs--ränt-an

yrkande, processrättslig benämning på parts begäran att en domstol ska avkunna en dom med ett visst innehåll, exempelvis att svaranden ska förpliktas att betala ett skadestånd, eller fatta ett beslut avseende handläggningen, exempelvis att bevilja uppskov.

jäv, inom processrätten benämning dels på anmärkning som riktas mot riktigheten av ett krav, dels på de diskvalifikationsgrunder som gör att en domare är obehörig att döma i ett visst mål.

formell processledning, inom juridiken den aktiva verksamhet som domaren utövar för att styra processens yttre förlopp, t.ex. att sätta ut tid för förhandling, bevilja uppskov eller dela upp handläggningen i olika frågor.

brudpris, förr även kallat brudköp, betalning, oftast i form av boskap eller pengar, från en man (eller hans familj) till den blivande hustruns släktgrupp.

atomvapenfrågan, den under 1950- och 1960-talen diskuterade frågan huruvida Sveriges försvar skulle utrustas med atomvapen/kärnvapen.

Larsson, Jacob, 1851–1940, politiker.

moratorium, latinsk term för anstånd med betalning av skuld.