varseblivning, i psykologin detsamma som perception.

varsebli äv. varsebliva [va`rse- el. vars`e-] verb varseblev varseblivit, pres. varseblir äv. varsebliver ORDLED: var-se--bliv-it SUBST.: varseblivande, varseblivning

varseblivning [va`rse- el. vars`e-] subst. ~en ORDLED: var-se--bliv-ning-en

jaget, ego, tillskrivs i vardagsspråket inte bara själsliga egenskaper (som att varsebli och tänka) utan även kroppsliga (som att ha en viss vikt och längd).

intelligens, i dagligt tal detsamma som förstånd, skarpsinne, begåvning eller tankeförmåga.

a posteriori, erfarenhetsgrundad.

sensorium, medicinsk term för förmågan att korrekt tolka olika sinnesintryck, att varsebli och vara medveten.

omedvetet, det omedvetna, den del av det psykiska livet som försiggår i vårt inre utan att vi kan varsebli det annat än som spår.

noesis, noes, term införd av Husserl under den s.k. transcendental-fenomenologiska perioden för att beteckna den konkreta psykiska akten.

sensitiv period, kritisk utvecklingsperiod, då en individ är särskilt känslig, mottaglig eller beredd för en viss typ av inlärning, t.ex. att lära sig gå eller tala.