vikarie är en person som arbetar i stället för någon annan, en som vikarierar på till exempel en lärartjänst.

vikarie [-ka`- äv. -ka´-] subst. ~n ~r ORDLED: vik-ari-en

apostolisk vikarie, romersk-katolsk kyrkoledare (numera alltid biskop) som är direkt underställd påven och som styr kyrkan där stiftsindelning saknas, t.ex. i missionsområden.

vikariera är att arbeta i stället för någon som är ledig eller sjuk.

vikarierande arter, två närbesläktade arter som lever i skilda geografiska områden men inom motsvarande ekologiska nischer.

vikariat, tillfällig anställning i stället för någon som är ledig, t.ex. för vård av barn.

statschef, statsöverhuvud, högste företrädaren för en stat, oftast kallad president i en republik, kung eller drottning i en monarki.

vikarie´rande adj., ingen böjning ORDLED: vik-ari-er-ande FÖRK.: vik.

vikarie´ra verb ~de ~t ORDLED: vik-ari-er-ar SUBST.: vikarierande, vikariering

anställningsskydd, arbetstagares rättsliga skydd mot godtycklig eller osaklig uppsägning av anställningsavtalet från arbetsgivarens sida.