abrup´t adj., neutr. ~ ORDLED: ab-rupt

stenåldern, samlingsbenämning på den äldsta och mest omfattande delen av människans förhistoria.

fossil, petrifikat, förstening, lämning eller avtryck av en organism (eller spår av dess verksamhet, spårfossil) som begravts och bevarats genom naturens försorg.

Markusevangeliet, egentligen Evangelium enligt Markus, det andra och troligen äldsta av de s.k. synoptiska evangelierna i Nya Testamentet.

Apostlagärningarna, en av Nya Testamentets böcker; följer på de fyra evangelierna.

puls, inom fysik och teknik ett kortvarigt engångsförlopp hos en fysikalisk storhet (elektrisk spänning, elektrisk ström, ljusstyrka, tryck osv.) karakteriserat av att storheten stiger från en konstant vilonivå (ofta noll) till ett maximum och därefter avtar och återgår till vilonivån.

snöby, kortvarig och ibland häftig nederbörd i form av snöflingor vilken börjar och slutar abrupt.

slukränna, erosionsränna i morän eller fast berg nedskuren rakt nedför en sluttning.

klusil, konsonant som bildas genom att luftflödet spärras av momentant någonstans i ansatsröret, varvid ett övertryck uppstår bakom avspärrningen.

Dubuffet, Jean,1901–85, fransk bildkonstnär.