adaptation, anpassning, ärftlig egenskap i en organisms byggnad, livsprocesser och beteende som ökar denna individs överlevnadsförmåga och ytterst dess fortplantningsframgång ( fitness).

adaptation, adaption, sinnesorganens anpassning till olika förhållanden

adaptation, inom kultur- och socialantropologin beteckning för människans kulturella anpassning till sin omgivning.

adaptation, en process som innebär att individen anpassar sig till omgivningens krav, i en strävan efter jämvikt där det gäller att upphäva en obalans som har uppstått i hans samspel med miljön.

General Adaptation Syndrome, adaptationssyndrom, se GAS.

adaptation [-ʃo´n] subst. ~en ~er ORDLED: ad-apt-at-ion-en

adaptationssyndrom, adaptionssyndrom, försvars- och anpassningsreaktioner vid stress, se GAS.

integration, integrering, inom samhällsvetenskapen: process som leder till att skilda enheter förenas; även resultatet av en sådan process.

anpassning, biologiskt begrepp: de egenskaper som gör individen lämpad för de särskilda levnadsbetingelser den lever under.

stress, inom psykologisk, medicinsk och allmänbiologisk vetenskap de anpassningar i kroppens funktioner som utlöses av fysiska eller psykiska påfrestningar, stressorer (stressfaktorer).