aktant, narratologisk term introducerad av Algirdas Julien Greimas för någon eller något som spelar en av de typiska rollerna i en traditionell berättelse: det eftersträvade (prinsessan), innehavaren/givaren (kungen), mottagaren (hjälten), hjälparen (den goda fen), hindraren (den onda fen).

Aktaion, i grekisk myt en jägare i Boiotien, som av Artemis blev förvandlad till en hjort och sedan ihjälbiten av sina egna hundar som straff för att han sett gudinnan och hennes nymfer i badet.

aktant, språkvetenskaplig term (särskilt inom valensgrammatiken) för ett led som förutsätts av ett överordnat ord (t.ex. ett verb) och som anger någon eller något med en viss semantisk relation till detta, exempelvis handlande, uppfattande, mottagare eller föremål för handlingen.

Aktasj, stad i mellersta Uzbekistan; för belägenhet se landskarta Uzbekistan.

ak`ta verb ~de ~t ORDLED: akt-ar SUBST.: aktande

akt, del av skådespel, vanligen omfattande ett i tid och rum sammanhängande avsnitt av styckets händelseförlopp.

akt, filosofisk term, se aktfilosofi.

akt, de handlingar i ett ärende eller mål som förvaras i samlad form, oftast i ett omslag eller en kappa.

akt, konstnärlig gestaltning av den nakna människokroppen, vanligen i studiesyfte ( aktstudie); jämför kroki.

ak`ta sig verb aktade aktat ORDLED: akt-ar