anemi, tillstånd då blodet har onormalt litet antal röda blodkroppar (erytrocyter) och därmed också låg halt av det syrebindande proteinet hemoglobin (Hb).

perniciös anemi, en i Sverige ej ovanlig form av anemi som beror på bristande upptag av vitamin B ₁₂ från födan, vilket leder till störd utmognad av de blodbildande cellerna i benmärgen.

makrocytär anemi, megaloblastanemi, en form av blodbrist (anemi) som kännetecknas av att de röda blodkropparna är större än normalt.

hemolytisk anemi, en form av blodbrist ( anemi), betingad av ökat sönderfall ( hemolys) av röda blodkroppar (erytrocyter).

aplastisk anemi, blodbrist betingad av skada eller brist på de mycket omogna blodkroppsbildande cellerna, stamcellerna, i benmärgen.

infektiös anemi, infektionssjukdom hos häst, åsna och mula, orsakad av ett lentivirus.

Fanconi-anemi, ovanlig form av ärftligt betingad blodbrist, kännetecknad av störd benmärgsfunktion (aplastisk anemi), skelett- och njurmissbildningar, fläckvis ökad pigmentering av huden, ibland kortvuxenhet och psykisk utvecklingsstörning samt ökad risk för tumörsjukdom.

anemi´ subst. ~n äv. ~en ORDLED: anem-in

vitaminer, organiska föreningar som djur inklusive människa behöver och som måste tillföras genom födan eftersom de inte i tillräcklig mängd, eller inte alls, kan bildas i kroppen.

Curie, Marie, född Skłodowska 7 november 1867, död 4 juli 1934, polsk-fransk fysiker och kemist; jämför släktartikel Curie.