an`knyta verb anknöt anknutit anknuten anknutna, pres. anknyter ORDLED: an--knyt-er SUBST.: anknytande, anknytning

dygdetik, etisk teori som sätter individens handlingsbenägenheter i centrum.

Sydkorea, stat i Östasien.

evangelium, benämning på den kristna kyrkans centrala budskap.

statistisk inferens, induktiv vetenskap där man drar slutsatser ur empiriska data under en osäkerhet orsakad av slumpmässighet i data.

predikan ’kungöra’, ’(lov)prisa’, ’berätta’), i allmän betydelse tal med religiöst eller moraliskt innehåll, ofta framfört inom en gudstjänst.

Myanmar, Burma, republik i Sydöstasien.

Costa Rica, stat i Centralamerika.

Bibeln, ursprungligen ett ord som betecknar en boksamling, så småningom med betydelsen en samling skrifter som tillmäts speciell auktoritet och helgd.

ideologi, ett mångtydigt men centralt begrepp i modern politisk teori, kunskapssociologi och idéhistoria.