anlag, inom utvecklingsbiologin odifferentierad cellgrupp i embryot som kommer att ge upphov till en kroppsdel eller ett organ; inom genetiken detsamma som arvsanlag eller gen.

anlagsbärare, individ som har en gen för ett recessivt nedärvt arvsanlag, t.ex. för en sjukdom, som inte kommer till uttryck men som kan föras vidare till nästa generation.

an`lag subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: an--lag-et

genetik, ärftlighetslära, vetenskap som omfattar studiet av genomets (arvsmassans) uppbyggnad och funktion, uppkomst av förändringar av generna (arvsanlagen) samt biologisk variation.

religiöst anlag, benägenhet till religiös erfarenhet.

Italien, stat i södra Europa.

Kanada, Canada, stat i Nordamerika.

anlagstest, test som mäter förutsättningar (anlag) för t.ex. inlärning, se anlagsprov.

anlagsprov, anlagstest, prov som används för att bestämma en persons förutsättningar för t.ex. en viss färdighet, studier eller lämplighet för ett visst yrke.

naturligt urval, naturlig selektion , biologisk process där omvärldsfaktorer påverkar genetiskt olika individer i en population så att somliga kommer att ge ett större bidrag än andra till kommande generation.