-
appell, en från lägre domstol förd klagan att ett mål ska prövas i högre rättsinstans.
-
appell, äldre term som anger en hunds förmåga att lyda förarens kommando och att utföra inlärda moment.
-
appell, honnör som avges i örlogsfartyg då därtill berättigad person embarkerar eller debarkerar.
-
appellativ,
artnamn, substantiv som betecknar (räknebara individer av) en viss art (t.ex.
blomma), i motsats till substantiv som betecknar (icke räknebart) ämne (ämnesnamn, t.ex.
guld) eller substantiv som betecknar unika individer (egennamn, t.ex.
Stockholm).
-
Appellation d’Origine Contrôlée, AOC, beteckning för franska viner, ostar, smör, grönsaker, höns, honung och andra lantbruksprodukter som har fått sitt geografiska ursprung prövat.
-
appellationsdomstol, överdomstol som efter överklagande, appell, kan pröva en lägre domstols beslut.
-
-
appell´ subst. ~en ~er
ORDLED: ap-pell-en
Svensk ordbok
-
Appellöf, Adolf, 1857–1921, zoolog, professor i jämförande anatomi i Uppsala 1910–21.
-
nomen appellativum, latinsk term för andra substantiv än egennamn.