applice´ra verb ~de ~t ORDLED: ap-plic-er-ar SUBST.: applicerande, applicering; applikation

begrepp, det abstrakta innehållet hos en språklig term till skillnad från dels termen själv, dels de (konkreta eller abstrakta) objekt som termen betecknar eller appliceras på.

nationalekonomi, samhällsvetenskapligt ämne som studerar hur ett samhälle använder sina resurser och vilka effekter ekonomisk-politiska åtgärder ger upphov till; studerar det ekonomiska livet i större skala.

motkraft, kraft som är motriktad en applicerad kraft. 

kosmetika, produkter som används för att rengöra, vårda eller sminka bland annat hud och hår.

kromatografi, kemisk separationsteknik som utnyttjar förhållandet att de ämnen som skall separeras fördelar sig på olika sätt mellan en stillastående (stationär) och en rörlig (mobil) fas.

elektron, den minsta elementarpartikel som har observerats i fritt tillstånd, upptäckt och identifierad 1897 av britten J.J. Thomson.

latinare, latiner (latin Latini), forntida indoeuropeisktalande folkgrupp (jämför italiker).

Edison, Thomas Alva, född 11 februari 1847, död 18 oktober 1931, amerikansk uppfinnare och industriman.

acceleration, beteckning a, hastighetsändring per tidsenhet.