approximation, ett närmevärde eller en metod för att beräkna ett närmevärde.

approximationsteori, den del av matematiken som ger den teoretiska bakgrunden för beräkning av ungefärliga värden på en sökt storhet.

approximation [-ʃo´n] subst. ~en ~er ORDLED: ap-prox-im-at-ion-en

stokastisk approximation, se approximation.

diofantisk approximation (efter Diofantos), undersökning av hur pass bra ett tal kan approximeras med ett rationellt tal.

steady state-approximationen, förenkling av den matematiska behandlingen av radioaktiva sönderfall i flera steg eller av tidsberoende kemiska förlopp av typen A⇒B⇒C⇒..., innebärande att vissa mellanprodukter, t.ex. B och/eller C, antas bildas och försvinna med samma hastighet.

värmekapacitet, den värmemängd som under fastställda betingelser måste tillföras ett system för att dess temperatur skall öka med en grad.

volym, storhet för den del av rummet som uppfylls av en solid kropp.

allmänna gaslagen, gasernas allmänna tillståndslag, uttrycker sambandet mellan volym ( V) och tryck ( p), absolut temperatur ( T) och mängd ( n) hos en ideal gas och skrivs pV = nRT.

Born-approximationen, metod föreslagen av Max Born för beräknandet av förändringen i vågfunktionen hos en kvantmekanisk partikel vid växelverkan med ett kraftfält.