argumente´ra verb ~de ~t ORDLED: argu-ment-er-ar SUBST.: argumenterande, argumentering; argumentation

dygdetik, etisk teori som sätter individens handlingsbenägenheter i centrum.

Wollstonecraft, Mary, född 27 april 1759, död 10 september 1797, brittisk feminist, författare och filosof.

Rousseau, Jean-Jacques, född 28 juni 1712, död 2 juli 1778, schweizisk-fransk författare och politisk filosof.

Platon, 427–347 f.Kr., grekisk filosof.

me too-rörelsen, globalt upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp. 

stora smällen, benämning på den händelse då universum enligt vissa kosmologiska modeller föddes för cirka 13,8 miljarder år sedan, och därefter utvecklades under snabb expansion.

Lewis, Clive Staples, 1898–1963, brittisk författare och litteraturvetare, professor i medeltidens och renässansens litteratur i Cambridge från 1954.

suveränitet, folkrättslig term för en stats självständighet och oavhängighet i förhållande till andra stater ( extern suveränitet) och för dess maktmonopol inom det egna territoriet ( intern suveränitet).

rättegång, process, det förfarande då ett mål framläggs inför och behandlas av domstol.