ballad kallas inom bl.a. anglosaxisk och nordisk folkloristik och litteraturvetenskap en medeltida episk folkvisegenre.

Balla, Giacomo, 1871–1958, italiensk konstnär.

ballast, fartygsterm, se barlast.

ballast, sand, grus eller (numera mest) makadam som ligger runt och under ett järnvägsspår.

ballade, fransk strofisk, lyrisk-musikalisk form.

Swift, Taylor, född 13 december 1989, amerikansk sångerska och låtskrivare.

Balle, senare hälften av 1000-talet, runristare som signerat ett tjugotal runstenar i sydvästra Uppland och norra Södermanland, ofta på vers (t.ex. Ågerstastenen).

balla u´r verb ballade ballat ORDLED: ball-ar SUBST.: urballande, urballning

ballar, rundade mjukdelar på hovens baksida hos hästdjur.

ballast, det stenmaterial – sand, grus och sten – som används vid beredning av betong och bruk.