bann`lysa verb bannlyste bannlyst, pres. bannlyser ORDLED: bann--lys-er SUBST.: bannlysande, bannlysning

kritisk rasteori, engelska critical race theory, teoretisk tradition och rörelse som betonar relationen mellan ras som social kategori, samhället och lagen. 

värdenihilism, den allmänt vedertagna benämningen (ehuru ursprungligen myntad av motståndare) för den uppsaliensiske filosofen Axel Hägerströms värdeteori.

Gregorius VII, egentligen Hildebrand, född cirka 1020, död 1085, påve från 1073, helgon.

Henrik III (engelska Henry III), 1207–72, kung av England från 1216, son till Johan utan land.

Cornelius, död 253, biskop i Rom från 251, helgon.

Albrekt (tyska Albrecht), 1490–1568, högmästare i Tyska orden, den förste hertigen av Preussen; av släkten Hohenzollern.

Craig, Gordon, 1872–1966, brittisk skådespelare och regissör, son till Ellen Terry.

Kuwait, stat vid nordvästra Persiska viken.

dövundervisning, undervisning för elever som på grund av dövhet eller grav hörselskada är i behov av teckenspråkig kommunikation (jämför dövas teckenspråk).