-
bearbetning är när man behandlar ett material för att få fram en viss form eller konsistens.
-
elektrokemisk bearbetning, metod att avlägsna material från en yta med hjälp av den elektriska strömmens verkan.
-
plastisk bearbetning, bearbetning av solida metalliska material med yttre krafter i avsikt att skapa
plastisk deformation, dvs. bestående formförändringar.
-
be`arbetning subst. ~en ~ar
ORDLED: be-arbet-ning-en
FÖRK.: bearb.
Svensk ordbok
-
skärande bearbetning, samlingsbenämning på en grupp verkstadstekniska metoder där material avskiljs från ett arbetsstycke med ett skärverktyg med egg.
-
termisk bearbetning, bearbetning av ämnen i plåt i olika tjocklekar med hjälp av värme.
-
satsvis bearbetning, engelska
batch processing, i databehandlingssammanhang produktionsform där databehandlingsuppdrag samlas i en omgång som utförs av maskinen.
-
kemisk bearbetning, industriell metod att framställa tredimensionella former.
-
bearbetningsteknik, sammanfattande benämning på metoder för bearbetning av solida material i syfte att åstadkomma bestående formförändringar.
-
bearbetningsstyrning, verkstadsteknisk metod att anpassa bearbetningsdata efter rådande förhållanden, se
adaptiv styrning.