1. bese

    bese´ verb besåg ~tt, pres. ~r ORDLED: be-ser SUBST.: beseende
    Svensk ordbok

  2. besegling

    besegling, att genom sigill bekräfta ett dokuments rättsliga giltighet.

  3. beseende

    bese´ende subst. ~t ORDLED: be-se-end-et
    Svensk ordbok

  4. besegrare

    bese´grare subst. ~n äv. besegrarn, plur. ~, best. plur. besegrarna ORDLED: be-segr-ar-en
    Svensk ordbok

  5. besegla

    bese´gla verb ~de ~t ORDLED: be-segl-ar SUBST.: beseglande, besegling
    Svensk ordbok

  6. besegra

    bese´gra verb ~de ~t ORDLED: be-segr-ar SUBST.: besegrande
    Svensk ordbok

  7. Sam Besekow

    Besekow, Samuel ( Sam), 1911–2001, dansk regissör och författare.

  8. Besor

    Besor, flod i västra Israel; för belägenhet se landskarta Israel.

  9. Bes

    Bes, fornegyptisk gud, i konsten framställd som en dvärg med lejonansikte, man och fjäderkrona.

  10. besa

    besa, vraklax, kelt, benämning på mager utlekt lax.