bestick, uppsättning redskap att äta med, bordsbestick eller matbestick, bestående av kniv, gaffel och sked eller enbart två av delarna.

bestick, uppsättning redskap eller instrument i särskilt fodral eller etui, t.ex. ritbestick.

bestick, markering på visst sätt i sjökort av observerad eller beräknad position med angivande av tidpunkt.

bestickning, brott som innebär att lämna, utlova eller erbjuda muta eller annan olovlig belöning för tjänsteutövning av någon som t.ex. fullgör sin tjänsteplikt, utövar myndighet eller innehar offentligt uppdrag.

bestick´ subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: be-stick-et

bestick´lig adj. ~t ORDLED: be-stick-lig

bestick´ande adj., ingen böjning ORDLED: be-stick-ande

bestick´a verb bestack bestuckit bestucken bestuckna, pres. besticker ORDLED: be-stick-er SUBST.: bestickande, bestickning

bestick´ning subst. ~en ~ar ORDLED: be-stick-ning-en

bestick`föring subst. ~en ~ar ORDLED: be-stick--för-ing-en