besvär´ja verb besvor äv. besvärjde, besvurit äv. besvärjt, besvuren äv. besvärjd, besvurna äv. besvärjda, pres. besvär äv. besvärjer ORDLED: be-svur-it SUBST.: besvärjande (till 1), besvärjning (till 1); besvärjelse (till 1)

besvärjelse, yttrande av i regel formaliserade ord eller meningar som antas kunna hindra eller skydda mot ondska, olycka, sjukdom eller angrepp från övernaturliga makter.

varg, äldre ulv, Canis lupus, art i familjen hunddjur.

teater, ursprungligen teaterns åskådarrum, senare gruppen av åskådare och till sist hela anläggningen med både spelplats och åskådarrum.

runinskrifter, inskrifter med runor gjorda på olika underlag.

magi, handlingar som anses påverka översinnliga krafter eller makter till utövarens fördel.

exorcism, utdrivande eller besvärjelse av onda andar som anses ha orsakat sjukdom eller olycka (jämför besatthet).

pudelns kärna, den verkliga innebörden av något.

pyramidtexter, sentida benämning på en samling fornegyptiska religiösa inskrifter, påträffade i gravkammare i pyramider från senare delen av Gamla riket (ca 2250–2150 f.Kr.).

Lotussutran, trostext i den östasiatiska mahayanabuddhismen och huvudtext för bl.a. den japanska Nichirenskolan.