bevitt´na verb ~de ~t ORDLED: be-vittn-ar SUBST.: bevittnande, bevittning

tornering, tornej, tornerspel, benämning på militär övning eller tävling, särskilt under medeltiden.

våld i nära relationer, partnervåld, övergrepp av fysiskt, psykiskt eller sexuellt slag mot en person som förövaren har en nära relation till.

posttraumatiskt stressyndrom, PTSD (posttraumatic stress disorder), psykisk störning som kan drabba personer som utsatts för en traumatisk händelse långt utöver vanliga mänskliga erfarenheter.

Oscar II (Oskar II), född 21 januari 1829, död 8 december 1907, kung av Sverige från 1872 och av Norge 1872–1905, son till Oscar I och Josefina, bror till Karl (XV), Gustaf, Eugénie och August.

Hugo, Victor, född 26 februari 1802, död 22 maj 1885, fransk författare.

arkeoastronomi, tvärvetenskapligt forskningsfält som försöker utläsa forna människors uppfattning och förståelse av astronomiska fenomen ur arkeologiskt material.

första världskriget, krig 1914–18 mellan å ena sidan Tyskland och Österrike–Ungern, till vilka även Turkiet och Bulgarien anslöt sig (centralmakterna) och å andra sidan Frankrike, Ryssland och Storbritannien (trippelententen) jämte Serbien samt senare Japan, Italien, Rumänien och USA jämte ett mycket stort antal andra stater.

bulgariska, sydslaviskt språk, officiellt språk i Bulgarien.

formalavtal, avtal som måste uppfylla vissa specifika formkrav för att vara giltigt.