-
bikt
bikt är inom kristendomen att för en präst erkänna fel eller brott man gjort. -
bikta
bik`ta verb ~de ~t ORDLED: bikt-ar SUBST.: biktande; biktSvensk ordbok -
bikta sig
bik`ta sig verb biktade biktat ORDLED: bikt-ar SUBST.: biktande; biktSvensk ordbok -
sakrament
sakrament, i västkyrkan en återgivning av grekiska mystērion (’hemlighet’), manifestationer av frälsningsmysteriet, från 1100-talet begränsade till kyrkliga handlingar som genom yttre tecken förmedlar gudomlig nåd.
-
Birgitta
Birgitta Birgersdotter, heliga Birgitta, född ca 1303, död 23 juli 1373, religiös författare, helgon. -
bot
bot är en religiös handling som gör att man blir fri från skuld. -
avlatsbrev
avlatsbrev, indulgensbrev, dokument som innehåller en försäkran om avlat.
-
biktstol
biktstol, anordning för bikt med plats för präst och biktande. -
avlat
avlat, i romersk-katolska kyrkan efterskänkande av botgöring för begångna synder.
-
präst
präst, ämbete i den kristna kyrkan, förmedlat genom vigning (se prästvigning).