-
blandning
blandning, i fysik, kemi och teknik ett system bestående av flera ämnen. -
blandning
blan`dning subst. ~en ~ar ORDLED: bland-ning-enSvensk ordbok -
växthuseffekten
växthuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan på grund av sin förmåga att släppa igenom, absorbera eller reflektera strålning av olika våglängder.
-
blandningsförhållande
blandningsförhållande, inom meteorologin förhållandet mellan vattenångans densitet och den torra luftens densitet i en luftmängd. -
blandningshöjd
blandningshöjd, se blandningsskikt. -
blandningsskikt
blandningsskikt, det skikt som omfattar de lägsta 100–1 000 m av atmosfären och inom vilket luften är relativt väl omblandad genom inverkan av markytans skrovlighet och solinstrålningen. -
blandningskondensor
blandningskondensor, strålkondensor, typ av kondensor som används i ångmaskiner och som kännetecknas av att kylmediet, vanligen vatten, sprutas in i kondensorn och där blandas med den ånga man avser att kondensera. -
polymer
polymer, syntetiskt eller naturligt, oftast organiskt ämne som består av kedjeformiga molekyler.
-
stärkelse
stärkelse, (C 6H 10O 5) n, polysackarid uppbyggd av en blandning av grenade och ogrenade kedjor av upp till flera tusen enheter glukos; jämte cellulosa det kolhydrat som förekommer i störst mängd i naturen. -
grundämne
grundämne, element, ämne som uteslutande består av atomer med samma antal protoner i atomkärnan.