-
blickfält
blickfält, den del av omgivningen som kan ses skarpt då ett öga riktas åt olika håll och huvudet hålls stilla, monokulärt blickfält, normalt 45° i alla riktningar. -
blickpares
blickpares, oförmåga att samordna ögonmusklerna i horisontella eller vertikala blickriktningar. -
blick
blick subst. ~en ~ar ORDLED: blick-enSvensk ordbok -
Påskön
Påskön, spanska Isla de Pascua, polynesiska Rapa Nui, ö i sydöstra Stilla havet, 3 600 km väster om Chile.
-
Georg Blickingberg
Blickingberg, Georg, 1878–1940, skådespelare. -
blicka
blick`a verb ~de ~t ORDLED: blick-ar SUBST.: blickande; blickSvensk ordbok -
blickpunkt
blick`punkt subst. ~en ORDLED: blick--punkt-enSvensk ordbok -
blickstilla
blick`stilla adj., ingen böjning ORDLED: blick--stillaSvensk ordbok -
blickfång
blick`fång subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: blick--fång-etSvensk ordbok -
blickfält
blick`fält subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: blick--fält-etSvensk ordbok