blodpropp, blodkoagel som täpper till ett blodkärl och hindrar blodflödet; jämför koagulation.

blo`dpropp subst. ~en ~ar ORDLED: blod--propp-en

koagulation, blodkoagulation, levring, inom medicinen samlingsterm för en serie reaktioner som medför att blod omvandlas från vätska till en geléliknande massa.

tunntarm, intestinum tenue, del av tarmkanalen mellan magsäcken och tjocktarmen hos ryggradsdjur inklusive människa.

stroke, slaganfall, sammanfattande benämning på en grupp av vanligen akut insättande sjukdomar som beror på förändringar i blodkärlen i respektive till hjärnan, ibland också på förändringar i hjärtat.

prostaglandiner, PG, lipider som förekommer naturligt i alla vävnader hos däggdjur och som har lokala reglerfunktioner i många organ.

artär, pulsåder, blodkärl som leder syremättat blod från hjärtat ut till kroppens olika delar (denna definition gäller det s.k. stora kretsloppet; om lilla kretsloppet se nedan).

afasi, benämning på störningar i hjärnans symbolfunktioner, främst språket.

mödradödlighet, mått på hur många kvinnor som dör i samband med graviditet eller förlossning.

embolism, embolia, emboli, sjukdomstillstånd framkallat av proppar ( emboli) som transporterats i blodbanan.