bortfall vid en statistisk undersökning innebär att man från vissa observationsenheter inte får någon observation, antingen på grund av tekniskt missöde eller, vid undersökning av mänskliga populationer, på grund av svarsvägran.

bortfall [bårt`-] subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: bort--fall-et

bortfallande av påföljd är brottsbalkens benämning på preskription.

mutation, bestående förändring i det genetiska materialet vilken överförs till kommande cellgenerationer.

resiliens, begrepp inom biologin, ett ekosystems förmåga att återhämta sig efter en störning.

bortfalla [bårt`-] verb bortföll bortfallit bortfallen bortfallna, pres. bortfaller ORDLED: bort--fall-er SUBST.: bortfallande; bortfall

finlandssvenska, den variant av svenska som används i Finland.

norrländska mål, det dialektområde som omfattar de svenska dialekterna från ungefär mellersta Hälsingland upp till gränsen mot de finska och samiska dialekterna i norr; i väster möter de norskinfluerade dialekterna i Härjedalen.

knäreflex, quadricepsreflex , patellarreflex, en av många muskelsträckreflexer som testas vid neurologisk undersökning.

Skåne, Sveriges sydligaste landskap.