cistern större behållare, vanligen avsedd för förvaring av någon vätska, t.ex. olja eller vatten.

cistern anatomisk benämning på t.ex. ett flertal vätskefyllda rum, bl.a. mellan hjärnan och spindelvävshinnan ( araknoidea).

cisternpunktion, en numera sällan använd metod att ta ut hjärn–ryggmärgsvätska (cerebrospinalvätska) genom instick under bakhuvudet mellan nackbenet och översta halskotan in i det hålrum, cistern, som finns under lillhjärnan.

cistern [-ä´rn] subst. ~en ~er ORDLED: cistern-en

cister, flatbottnat, metallsträngat lutinstrument, i bruk ca 1500–1800, härstammande från medeltidens citôle.

cista, två typer av cylindriska metallkärl, oftast av brons, som påträffats främst i Italien.

cista, cista mystica, i antiken den flätade, cylinderformade korg i vilken de heliga föremålen i mysteriehelgedomen i Eleusis förvarades.

Mykene (grekiska Mykēnai eller Mykēnē), arkeologisk fyndort 11 km norr om Argos, Grekland.

kylus, den ofta fettrika lymfa som kommer från tunntarmens lymfkärl och som innehåller det fett som tagits upp från födan i form av kylomikroner (jämför fettomsättning).

giga, benämning på luta, mandora eller citole/cister; se även mungiga.