dedice´ra verb ~de ~t ORDLED: de-dic-er-ar SUBST.: dedicerande, dedicering; dedikation

Pantheon, byggnad vid nuvarande Piazza Rotonda på Marsfältet i Rom, uppförd som tempel åt alla gudar under Hadrianus (regerade 117–138 e.Kr.).

Katarina av Aragonien (engelska Catherine of Aragon), 1485–1536, engelsk drottning, Henrik VIII:s första hustru.

Kushana (sanskrit Kuṣāna), Kushan, benämning på en härskardynasti och dess rike i norra Indien och Centralasien under århundradena närmast efter Kr.f.

Uruk, hebreiska Erech, arabiska Warka, den största kända sumeriska staden.

Medici, Lorenzo de’, 1492–1519, härskare i Florens från 1513, hertig av Urbino från 1516; jämför släktartikel Medici.

Beatrice, den kvinna till vilken Dante dedicerade det mesta av sin diktning.

Eliot, Thomas Stearns, född 26 september 1888, död 4 januari 1965, amerikansk-brittisk poet, kritiker och dramatiker, Nobelpristagare i litteratur 1948.

öppet samhälle, inom samhällsfilosofin benämning på ett samhälle som utmärks av sina demokratiska institutioner och som är villigt att acceptera nya idéer.

Andersson, Johan, 1820–94, översättare, skolman och präst, biskop i Växjö från 1879.