deskriptiv, beskrivande, ofta i motsats till exempelvis analytisk, förklarande, tolkande eller värderande.

deskriptiv etik, ett rent beskrivande (deskriptivt) studium av etiska ståndpunkter, t.ex. inom en viss kultur eller religion, utan ställningstagande till deras ev. giltighet.

deskriptiv grammatik, grammatik som beskriver ett språk sådant det faktiskt talas och skrivs (vid en viss tidpunkt).

deskriptiv [-i´v el. des´-] adj. ~t ORDLED: de-skript-iv

religion, en kulturyttring som inte låter sig infångas under någon generellt accepterad, heltäckande definition.

deskriptivism, riktning inom moralfilosofin som hävdar att de etiska utsagorna har ett konkret, deskriptivt innehåll och att de alltså är sanna eller falska.

ordbok, liksom lexikon en ordnad förteckning över en väsentlig del av ett språks ord med uppgifter av någon av de typer som anges i det följande.

fenomenologi, läran om det som visar sig för medvetandet.

lag, föreskrift om hur vi bör handla (normativ lag) eller beskrivning av en faktiskt existerande regelbundenhet, till exempel i naturen (deskriptiv lag).

beslutsteori är olika teorier kring hur beslut fattas. De kan indelas i normativa teorier och deskriptiva teorier.