1. despot

    despot, i nutida språkbruk (nyckfull) envåldshärskare, tyrann.

  2. despotism

    despotism, despoti, styrelseform där all statsmakt är samlad hos en viss person (en despot) eller en viss grupp, som utövar denna makt efter eget godtycke; total diktatur.

  3. upplyst despotism

    upplyst despotism, benämning som främst avser 1700-talets kungliga maktutövning som på flera håll i Europa ägde rum i enväldiga former men som idémässigt moderniserats i enlighet med upplysningens grundsatser.

  4. despot

    despot [-å´t] subst. ~en ~er ORDLED: despot-en
    Svensk ordbok

  5. despotat

    despotat, autonom bysantinsk provins ledd av en despot.

  6. despotisk

    despotisk [-å´t-] adj. ~t ORDLED: despot-isk
    Svensk ordbok

  7. despoti

    despoti´ subst. ~n äv. ~en, ~er ORDLED: despot-in
    Svensk ordbok

  8. despotism

    despotis´m subst. ~en ORDLED: despot-ism-en
    Svensk ordbok

  9. indoeuropéer

    indoeuropéer, samlingsbenämning på talare av indoeuropeiska språk i historisk tid, men även på förhistoriska populationer som använde mindre differentierat eller gemensamt indoeuropeiskt språk, rekonstruerat genom jämförande språkforskning.

  10. orientalisk despotism

    orientalisk despotism, term lanserad av den tyske ekonomiske historikern Karl Wittfogel som benämning på den politiska organisationen av asiatiska samhällen baserade på våtrisodling med omfattande konstbevattningsanläggningar (se hydraulisk civilisation).