detone´ra verb ~de ~t ORDLED: de-ton-er-ar SUBST.: detonerande, detonering; detonation

atombomb, den ursprungliga benämningen på de kärnvapen som innebär fissionsladdningar.

Manhattanprojektet, engelska Manhattan Project, täcknamn för det projekt som inleddes av den amerikanske presidenten Roosevelt 1941 och som utnyttjade den nya kärnfysiken för att framställa en atombomb.

Nobel, Alfred, född 21 oktober 1833, död 10 december 1896, uppfinnare, kemist och donator; jämför släktartikel Nobel.

Midwayöarna, amerikansk atoll, 2 100 km nordväst om Honolulu; 5 km ².

Hiroshima är en stad i Japan.

sprängämne, i allmänt språkbruk ett ämne eller blandning av ämnen som vid antändning sönderfaller explosivt och utvecklar varma gaser under mycket högt tryck.

ammoniumföreningar, salter av ammoniumjonen, NH ₄ ⁺.

blindgångare, bomb eller granat som inte detonerat vid anslaget.

mina, en med tändanordning försedd sprängladdning, oftast innesluten i en behållare av plåt eller glasfiber.