detone´ra verb ~de ~t ORDLED: de-ton-er-ar SUBST.: detonerande, detonering; detonation

atombomb, den ursprungliga benämningen på de kärnvapen som innebär fissionsladdningar.

Midwayöarna, amerikansk atoll, 2 100 km nordväst om Honolulu; 5 km ².

Nobel, Alfred, född 21 oktober 1833, död 10 december 1896, uppfinnare, kemist och donator; jämför släktartikel Nobel.

Manhattanprojektet, engelska Manhattan Project, täcknamn för det projekt som inleddes av den amerikanske presidenten Roosevelt 1941 och som utnyttjade den nya kärnfysiken för att framställa en atombomb.

Hiroshima är en stad i Japan.

mina, en med tändanordning försedd sprängladdning, oftast innesluten i en behållare av plåt eller glasfiber.

pansargranat, projektil avsedd att bryta igenom kraftigt pansar och detonera innanför pansaret.

halvpansargranat, projektil för sjöartilleri, avsedd att tränga igenom lättare pansar och därefter detonera.

ANFO-sprängämnen (engelska ammonium nitrate fuel oil), sprängämnen som består av ammoniumnitratkorn, överdragna med klumpförebyggande medel och en liten del absorberad brännolja.