disciplin, vetenskap(sgren), fackområde; ordning, lydnad, tukt.

disciplinnämnd finns vid varje svensk statlig högskoleenhet och får finnas vid kommunal högskola.

discipli´n [-si-] subst. ~en ~er ORDLED: discipl-in-en

kvalitativ metod, inom samhällsvetenskaperna ett samlingsbegrepp för olika arbetssätt som förenas av att forskaren själv befinner sig i den sociala verklighet som analyseras, att datainsamling och analys sker samtidigt och i växelverkan, samt att forskaren söker fånga såväl människors handlingar som dessa handlingars innebörder.

Disciplina clericalis (lat., ’prästerlig undervisning’), textsamling avfattad på latin av den spanske juden Petrus Alfonsi, tidigast 1106, då han tog dopet.

disciplinpåföljd, sanktion som en arbetsgivare i bestraffningssyfte ålägger en arbetstagare för förseelse i anställningen, t.ex. varning, suspension (avstängning utan lön) eller löneavdrag.

Disciplinrullen, annat namn på Samfundsregeln, en av Dödahavsrullarna.

Disciplinkompaniet, Värvade arméns disciplinkompani , kompani som bestod av utstraffat (ur rullorna struket) manskap vid arméns värvade trupper och flottan, vilket där fullgjorde sin återstående värvningstid som arbetsmanskap.

disciplinstraff, en 1986 avskaffad form av straff för ett mindre allvarligt brott förövat av krigsman.

disciplinansvar, ett lagreglerat, utomstraffrättsligt sanktionssystem för bl.a. arbetstagare med statlig anställning.