dispens, befrielse i enskilt fall från eljest gällande föreskrift, villkor eller förpliktelse.

extraordinär dispens, benämning på ett prövningstillstånd, dvs. rätt att få ett hovrättsavgörande prövat i Högsta domstolen, som grundar sig på synnerliga skäl.

dispensera (franska dispenser, ’utdela’, av latin dispenso ’noga eller likformigt fördela’), dela ut t.ex. läkemedel.

dispensär, benämning på tidigare befintliga landstingsdrivna sjukvårdsmottagningar med inriktning på att uppspåra personer med tuberkulos, utreda smittvägar, kalla sjuka personers kontakter till undersökning och följa upp sjukdomsförlopp.

dispens [-paŋ´s] subst. ~en ~er ORDLED: dis-pens-en

dispensionalism, en typ av kristen apokalyptik som först lanserades av Plymouthbrödernas ledare John Nelson Darby på 1800-talet.

dispensavdelning, avdelning inom Högsta domstolen (HD) som avgör frågor om prövningstillstånd, dvs. huruvida ett överklagande av hovrätts dom eller ett beslut ska upptas till prövning i HD.

dispense´ra [-paŋs- el. -pens-] verb ~de ~t ORDLED: dis-pens-er-ar SUBST.: dispenserande, dispensering

dispensä´r [-paŋs-] subst. ~en ~er ORDLED: dis-pens-är-en

dispenser [-pen´s-] subst. ~n, dispensrar äv. ~s ORDLED: dis-pensr-ar