dominans, ledande (dominerande) ställning, övervikt i fråga om mängd eller betydelse, i växtekologin kvantitativ övervikt av en art eller ett fåtal arter i vegetationen.

dominans, ledande (dominerande) ställning, övervikt i fråga om mängd eller betydelse, i zoologin social överlägsenhet som yttrar sig i hög placering på rangskalan inom en grupp djur.

cerebral dominans, hemisfärdominans, det att den ena hjärnhalvan överväger i kontrollen av en funktion, t.ex. av talet.

dominans [-an´s el. -aŋ´s] subst. ~en ORDLED: dom-in-ans-en

dominansområde, sammanfattning av de vegetationstyper där en viss växtart kan nå dominans.

kolonialism, erövring, kontroll och exploatering av områden utanför kolonisatörens primära territorium.

imperialism kallas det när länder utökar sitt territorium och inflytande på andra länders bekostnad.

postkolonialism, heterogent forskningsfält som utifrån studier av litteratur, konst, historia, samhällsvetenskap och humaniora problematiserar den västerländska kunskapstraditionen och dess förankring i globala relationer av dominans och underordning.

Napoleon I (franska Napoléon I^er), ursprungligen Napoleone Buonaparte, senare Napoléon Bonaparte, född 15 augusti 1769, död 5 maj 1821, fransmännens kejsare 1804–14 och 1815; jämför släktartikel Bonaparte.

genetik, ärftlighetslära, vetenskap som omfattar studiet av genomets (arvsmassans) uppbyggnad och funktion, uppkomst av förändringar av generna (arvsanlagen) samt biologisk variation.