effektiv (franska effectif, av latin effectivus ’verksam’), som ger (gott) resultat (jämför effektivitet); verklig, egentlig (jämför t.ex. effektiv ränta).

effektivitet, prestationsförmåga, inom ekonomin förhållandet mellan insatserna i en verksamhet och verksamhetens resultat.

effektiv ränta, den totala kostnaden för en kredit, angiven som en årlig ränta beräknad på kreditbeloppet.

effektivspänning, i elasticitetsteorin funktion av spänningstensorns invarianter.

effektivvärde, det värde av en i tiden periodiskt varierande ström eller spänning (växelstorhet) som motsvarar värdet av en i tiden konstant ström eller spänning (likstorhet) vilken i ett ohmskt motstånd med konstant resistans ger i medeltal samma värmeutveckling.

effektivitet (jämför effektiv), ett termodynamiskt mått på effektiviteten i en energiomvandlingsprocess är energiverkningsgrad (se energiomvandling).

effektivitetsprincipen, folkrättslig metod för att bedöma staters rätt till omtvistat territorium, regeringars rätt att företräda viss stat samt nya staters och regeringars möjlighet att bli erkända av omvärlden.

effektiv [-i´v el. ef´-] adj. ~t ORDLED: ef-fekt-iv

effektiv massa, storhet inom kondenserade materiens fysik: den massa som skall tillordnas en elektron i en kristall för att dess acceleration i ett yttre fält skall ges direkt av Newtons 2:a lag.

effektiv temperatur, inom meteorologin den temperatur som upplevs vid vindavkylning.