ekipage, elegantare åkdon, inklusive hästar och betjäning.

ekipage, inom ridsporten: häst och ryttare.

ekipage, förr ett skepps utrustning (jämför ekipagemästare).

ekipage [-a´ʃ] subst. ~t [-a´ʃet], plur. ~, best. plur. ~n [-a´ʃen] ORDLED: ekip-ag-et

ekipagemästare (jämför ekipage), officer som vid ett svenskt örlogsvarv förestod ekipageavdelningen.

ridsport, hästsport där samspelet mellan häst och ryttare (körsven) fäller utslaget.

ridning är konsten att sitta på en häst och få den att göra det som ryttaren vill.

bobsleigh, vintersport med specialbyggda, styr- och bromsbara kälkar, som framförs av en besättning, normalt två eller fyra man, i för ändamålet särskilt konstruerade isbelagda banor.

motorsport, sport som bedrivs med bil, motorcykel (mc), racerbåt eller flygplan.

bordspendyl, bordsstudsare , ett bordsur vars gång regleras av en kort pendel; urverket är i allmänhet fjäderdrivet.