ekvivalens ’lik’, ’jämn’ och valeo ’vara stark’, ’vara värd’, ’gälla’), likvärdighet, inom logiken namn antingen på en relation mellan två satser som råder när de båda satserna är konsekvenser av varandra eller på en sats sammansatt av två enklare satser vilken uttrycker att de båda satserna implicerar varandra.

ekvivalensprincipen, inom juridiken en straffrättslig grundsats som innebär att lika fall ska behandlas lika.

ekvivalensprincipen, inom fysiken ett uttryck för det nära sambandet mellan tyngdkraft och acceleration.

ekvivalen´s subst. ~en ORDLED: ekvi-val-ens-en

ekologisk ekvivalens, förhållandet att en art i ett visst område intar samma ekologiska nisch som en annan, obesläktad art i ett annat område.

ekvivalensrelation, inom matematik och logik benämning på relationer som liksom logisk ekvivalens uppfyller kravet på att samtidigt vara reflexiva, symmetriska och transitiva.

ekvivalensbedömning, ekvivalering , tidigare ekvivalensprövning, värdering av utländska högskoleutbildningar.

allmänna relativitetsteorin, den teori för gravitationen (kraftverkan mellan materiella kroppar, tyngdkraften), som Albert Einstein utvecklade i början av 1900-talet och som i sin fullständiga form publicerades 1916.

satslogik, grundläggande del av den moderna logiken, i vilken satslogiska former studeras, dvs. sätten på vilka en sammansatt sats kan byggas upp med hjälp av satslogiska operatorer.

Eötvös experiment, experiment avseende den tunga och den tröga massans ekvivalens, först utfört av Loránt von Eötvös 1889.