eldgivning, avfyrning av skjutvapen.

el`dgivning subst. ~en ORDLED: eld--giv-ning-en

skyttegrav, äldre benämning på skyttevärn, dvs. ett slags befästning, öppen eller täckt, avsedd att användas som eldställning och skyddsställning (se stridsvärn) med förbindelsevärn.

julirevolutionen, oroligheter i Paris 1830, varvid den reaktionäre Karl X tvingades abdikera och ersattes av den liberalare Ludvig Filip I.

Breitenfeld, förort till Lindenthal, nära Leipzig i Tyskland.

yteld, eldgivning för bekämpning av ett antal mål inom ett större område, t.ex. bekämpning med artilleri av en yta om några hektar.

eldupphör, avslutning av eldgivning.

lös ammunition, ammunition där den skarpa patronens metallkula ersatts med en kula av trä eller plast.

lavett, underlag för artilleripjäser, granatkastare samt tyngre robotar, raketer och kulsprutor m.m. vanligen uppdelat i underlavett, överlavett och vagga.

multipelvapen, vapen med flera eldrör för samtidig eldgivning, till exempel salvpjäs.