elimination, kemisk reaktionstyp där ett omättat bindningssystem bildas genom avspjälkande av två antingen identiska eller olika fragment från en molekyl.

elimination, avlägsnande, bortskaffande. sammanfattande benämning på de olika processer som leder till att en substans försvinner från kroppen, i regel från blodet.

elimination, avlägsnande, bortskaffande. inom matematiken en metod att lösa ekvationssystem.

elimination [-ʃo´n] subst. ~en ~er ORDLED: e-lim-in-at-ion-en

eliminationsdiet, eliminationskost , diet där man metvetet undviker ett eller flera födoämnen.

disackarider, kolhydrater som kan antas bildade ur två monosackarider genom elimination av en vattenmolekyl.

halveringstid, beteckning t _1/2, hastighetsmått som används vid förlopp där hastigheten avtar i proportion till den kvarvarande mängden.

endotel, sammanhängande cellskikt som bekläder blodkärlens, lymfsystemets och hjärtats insida.

Gauss eliminationsmetod, en metod att systematiskt reducera antalet obekanta i ett ekvationssystem.

alkylhalogenider, organisk-kemisk ämnesklass som härleds ur alkaner genom att en eller flera väteatomer ersätts med en eller flera halogenatomer.