eljest äv. eljes [el`- äv. el´-] adv.

frihet, jämlikhet, broderskap, slagord präglat 1793, under franska revolutionen, i cordelierklubben i Paris.

form, inom filosofin term som i anknytning till den aristoteliska filosofin länge fungerat som beteckning för de speciella egenskaper som gör ett ting till vad det är eller för de i tinget inneboende väsensegenskaperna, en innebörd som fortfarande lever kvar i viss modern thomistisk filosofi. Även hos Aristoteles betecknade ordet form ( morphē) emellertid också på ett mer vardagligt sätt ett tings yttre gestalt.

bränsle, ämne eller material med kemiskt eller på annat sätt bunden energi.

god sed, rättsligt begrepp som i vissa sammanhang används med, eller undantagsvis utan, stöd av skriven lag för att precisera normer inom en yrkeskategori eller inom samhället mer allmänt, och som representerar en viss yrkesetisk eller allmänt moralisk nivå.

Adam av Bremen, död före 1095, tysk historieskrivare, magister och lärare vid domskolan i Bremen.

transcendentalfilosofi, den filosofi som i Kants efterföljd strävar att klarlägga de nödvändiga eller oundgängliga grundvalar på vilka all vår kunskap vilar.

skadegörelse, brott som begås av den som uppsåtligen förstör eller skadar annans fasta eller lösa egendom.

medborgerliga fri- och rättigheter, medborgarnas rättigheter gentemot överheten.

mätress, älskarinna, särskilt om furstliga eller eljest högtstående mäns sådana.