enhet, måttenhet, viss överenskommen eller fastställd storlek av en storhet, avsedd att användas då man vill uttrycka storhetsvärden.

enhetsstat, stat med konstitutionell konstruktion där den lagstiftande makten (eventuellt också den exekutiva) är helt koncentrerad till central nivå, dvs. det nationella parlamentet stiftar lagarna; termen används ofta i kontrast till federal stat.

Enhetsakten, egentligen Europeiska enhetsakten (engelska Single European Act), resultat av revidering av Romfördraget, vilket sedan 1957 legat till grund för samarbetet inom den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG).

astronomisk enhet, fundamental längdenhet inom astronomin, vanligtvis använd vid avståndsangivelser inom solsystemet.

SI-enhet, benämning på var och en av SI:s samstämda enheter, dvs. enheter i SI utan prefix, t.ex. meter (m), radian (rad) och watt per kvadratmeter (W/m ²), samt den prefixförsedda grundenheten kilogram (kg).

motorisk enhet, term för den funktionella enhet som utgörs av en motorisk nervcell i ryggmärgens grå substans (framhorn) eller i vissa av hjärnstammens hjärnnervskärnor, tillsammans med de muskelceller med vilka denna nervcell står i förbindelse genom nervfibrer.

enhetsskola, skolform med enhetlig organisation och enhetligt utbildningsmål vilken ger utbildning åt alla eller det stora flertalet elever på en angiven nivå.

enhet, i matematiken ett element ( e) som under en binär operation (*) är neutralt, dvs. sådant att e*a = a.

enhet, del av t.ex. ett departement eller ett ämbetsverk vilken inom ett avgränsat sakområde svarar för såväl planering och beredning av ärenden som löpande ärenden.

enhetsvetenskap. Enligt den logiska positivismen följer alla vetenskaper i princip samma metodologi, och det är därför möjligt att sammanföra dem till en enhetsvetenskap (se även verifierbarhetstesen).