erkännande, inom processrätten en förklaring varigenom någon vidgår ett för honom oförmånligt konkret sakförhållande.

erkännande, folkrättsligt begrepp.

erkänna [e`r- el. ä`r-] verb erkände erkänt, pres. erkänner ORDLED: er-känn-er SUBST.: erkännande

hinduism är en religion som har sitt ursprung i Indien.

Sverige är ett land i norra Europa.

de facto-erkännande, folkrättsligt erkännande som lämnas en ny stat vilken företer alla tecken på att vara en stat, dvs. omfattar ett territorium och ett folk på detta territorium samt har en effektiv administration där.

erkännande [e`r- el. ä`r-] subst. ~t ~n ORDLED: er-känn-and-et

judar, ett folk med ursprung i Främre Orienten.

sverigefinnar, personer med finskt modersmål bosatta i Sverige, antingen som infödda eller som invandrare från Finland (sverigefinländare) och vilka oavsett medborgarskap identifierar sig med den sverigefinska etniska minoriteten.

färöiska, västnordiskt språk, som med undantag av en minoritet dansktalande är modersmål för de ca 49 000 invånarna på Färöarna, samt för 20 000 i övriga Danmark.