extension, logisk och språkfilosofisk term, använd huvudsakligen i betydelsen begreppsomfång, dvs. mängden (eller klassen) av de objekt som faller under ett begrepp.

denotation, det som en språklig term betecknar.

konnotation, innebörden hos en språklig term.

referens, förhållandet mellan ett språkligt uttryck och det som det refererar till, dvs. syftar på eller står för.

språkfilosofi, filosofisk disciplin där fundamentala frågor om språk behandlas.

extension, medicinsk term: sträckning (uträtning) av en led i en extremitet eller extremitetsdel; eller dragning (sträckbehandling) genom vilken förkortningen i en bruten extremitet upphävs.

identitet, likhet, den relation som karakteriseras av att den alltid råder mellan, och endast mellan, en individ (eller ett objekt) och individen själv (objektet självt).

intension, begreppsinnehåll; motsats: begreppsomfång, jämför extension .

pharming, olika former av IT-brottslighet som går ut på att omdirigera trafiken från en webbplats till en annan.

extension [-ʃo´n] subst. ~en ~er ORDLED: ex-tens-ion-en